Det har gått några dagar sedan senaste inlägget. Anledningen är inte att jag har varit lat utan för att jag har haft svårt för att få till några vettiga inlägg.

Jag hade tänkt att skriva något om Bianchi Cafe & Cycles som nyligen öppnade i Stockholm. Jag hade inbillat mig att det skulle vara en liten mysig cykelbutik med en liten kaffebar i ett av hörnen. Men när jag gjorde ett besök under gårdagen insåg jag hade haft helt fel. Lokalen är väldigt påkostad och har två stora kaffebarer och totalt 128 platser. Kaffet som serverades var rostat av Lavazza och smakade mest bränt och riktigt dåligt.

Kaffebar - Stockholm from Henrik Sandén on Vimeo.
Innan Mellqvist tog över lokalen på Hornsgatan 78 låg här Kaffebar. Barens ägaren Johan Sörman, som bland annat har sagt Här dricker vi kaffe, om ni vill ha ekblad eller hjärtan på skummet får ni gå ner till city, lyckades skapa en hemtrevlig känsla som många uppskattade.

Så här skriver Carl Johan De Geer om Kaffebar i sin bok Jakten mot nollpunkten.
Varje dag på väg till arbetslokalen stannade jag till vid ett litet kafé. Där serverades ett tjockt och tillfredsställande kaffe. Special kallas det, gjord på en dubbel espresso och mycket mjölk. Det är lätt att komma i samspråk med de andra gästerna, kvinnor och män som är både okända och välkända för varandra. Ömsesidigt omtyckta ansikten. Det uppstår en alldeles egen kultur på ett sådant ställe.

Och så vidare. Även Stieg Larsson var stammis här och en hel del andra kändisar.

Ett år efter att Kaffebar hade sålts öppnades stället igen, bara ett stenkast bort från Hornsgatan. Som jag förstår det så är personalen den samma, kaffet det samma och även menyn den samma. Jag har skrivit lite om den nya kaffebaren tidigare men gjorde i veckan ett återbesök. Kaffet kan definitivt smaka bättre men stället är verkligen trevligt och poppis. Förvänta dig dock inga sköna flushljud eller att se några tampers.

I ovanstående videoklipp snackar James Hoffman om service och hur viktigt det är med förtroende. Inga direkta nyheter men värt att fundera en gång extra på. Två saker som jag fastnade för är följande. Det första är kanske något vinklat.

Bra service är viktigare än bra kaffe. Det räcker alltså att vara engagerad och ge bra service för att framgångsrikt driva en kaffebar eller ett café. Är detta ett problem? Njea... egentligen bara för mig och några till som är besatta av gott kaffe. Men vi är så vana vid att bli besvikna. Den stora risken är att baristorna får för sig att det räcker med att vara trevlig och glad och att hantverket tills sist helt glöms bort.

Hur byggs konsumenterna förtroende för specialkaffe? Jag antar att vi alla vill att det dricks mer specialkaffe? Mikrorosterierna lovar karamell, choklad, jordgubbar, citron och allt möjligt annat i kaffet. Det är sällan jag känner alla dessa smaker. Och ibland inga alls. Hur ska då den ovane kaffedrickare göra det? Kommer kunderna att lita på vad som står på påsen nästa gång?

Nu har jag fått lite vila och ny energi. Den nya bloggen hittar ni på www.schacksvart.se och är ett lite bredare fokus på specialkaffe.

Johan & Nyström - Söndagsbrygg from Henrik Sandén on Vimeo.

Varje söndag fram till årsskiftet ska Johan & Nyströms konceptbutik fokusera på allt annat än espresso. Maskinen från Dalla Corte ersätts av filterbrygg och sifon från Hario, Aeropress från Aerobie och bubbelmaskinen Trifecta från Bunn.

Butiken var i helgen välbesökt och personalen hade fullt upp med att förklara hur alla dessa prylar fungerade. Jag passade på att provade Geisha från Carleida i siphon och Geisha från Esmeralda i Trifectan. Den tydligaste skillnaden är filtreringen då siphonen använder sig av tygfilter medan Trifectan brygger genom ett finmaskigt metallfilter. Trifectakoppen är full av partiklar medan siphonkoppen är superren. Båda kopparna smakade riktigt bra.

Det är ingen lätt uppgift som J&N har tagit på sig. Att försöka charma lattekunderna med en mild kopp bryggkaffe känns nästan som ett omöjligt uppdrag. En riktigt bra kopp geisha kan nog göra tricket, men när resultatet är ojämnt blir det lite förvirrande. Söndagen före mitt senaste besök smakade siphonkaffet ganska dåligt. Inga tecken alls på att det var en geisha i koppen. Då är det ganska lätt för att besökarna att få för sig att det inte förstår sig på finkaffe och går tillbaks till sin latte eller mörkrost. Men som sagt, veckan senare satt bryggningen betydligt bättre.

Jag hoppas fortfarande på att fler bryggstationer ska dyka upp på kaffebarerna runt om i landet. Något som tyvärr verkar vara svårt att införa eftersom bryggningen är allt för tidskrävande. Eller så beror det på andra saker.

Passa också på att läsa diskussionen om konceptbutikens prissättning på riktigtkaffe.se.

Kommentarer från Schacksvart.se:
Så grymt med filmerna. Mycket imponerad och inspirerad. Kul att läsa om skillnaderna i olika bryggmetoder. Vad gäller kvalitetsskillnader tror jag att det som med allt annat krävs tid och rutin. Jag tror på att sätta det i system så att både personal och gäster har tid att vänja sig vid de nya bryggmetoderna. J&N verkar vara på god väg och jag ser fram emot den dagen folk besviket vänder i dörren på den kaffebar där det inte finns en enda Geisha på menyn. / Erik Rosendahl

Tanken med bloggen var att skriva om intressanta kafferelaterade händelser i Stockholm. Tyvärr har jag inte upplevt att det har hänt så mycket intressant under året. Jag passar därför på att avsluta denna blogg med en bild på en god robustatung espresso jag drack för ett tag sedan.


Vill ni läsa om kaffe och Stockholm så finns alltid syncityblog.blogspot.com och säkert några fler bloggar jag inte känner till. Ha det bra! Vi ses!

Ibland så tycker jag att Stockholm har blivit en ganska tråkig kaffestad. Det känns som att det inte serveras något bra kaffe och att baristorna har blivit lite trötta. Då är det skönt att få en utomståendes perspektiv på det hela. För det är nog helt enkelt så att det är jag som har blivit lite trött...

Kalle Freese från Helsingfors jobbar nu i Stockholm och ni kan följa hans kaffeupplevelse på bloggen coffee-crusade.com. Efter att ha läst några inlägg känner jag mig ganska glad över att bo i Stockholm och inte i Helsingfors. Finns det några andra stockholmsrelaterade bloggar där ute så skicka gärna ett mail.

Kiril, som tidigare bland annat jobbade på Espressino, är tillbaks i stan. Det första han gjorde var att dra igång den gamla Clovern som stått på Götgatan och samlat damm det senaste året. Dagens tips blir därför att passa på att besöka Kiril och hans Clover under de närmsta veckorna då de båda finns på plats.

Idag serverades en trevlig Kenya rostad av Johan & Nyström.

Jag hann inte med så mycket kaffe i London som jag hade önskat. Tror faktiskt att jag drack fler flaskor öl än koppar espresso. Men sammanfattningsvis kan man säga att det nästan var lika svårt att hitta god öl som gott kaffe.

Helgens höjdpunkt var Penny University som tyvärr hade stängt på fredagen...

... och var fullproppad på lördagen.

En trevlig James Hoffmann hälsade oss välkomna och beklagade väntetiden på 40 minuter. Penny University erbjöd tre olika kaffen bryggda på tre olika sätt (siphon, V60-brygg och woodneck-brygg). Jag drack La Linda som smakade riktigt bra.

På kaffemässan fanns det mycket maskiner och annat tekniskt att titta på. Det bjöds även på Chemexkaffe (Sidamo) som smakade vatten och espresso som saknade sötma och kropp. Det bästa kaffet jag drack serverades i den japanska siphonhörnan. En god Yirgacheffe. Bästa espresson serverades av Angelica som bryggde Haugaards Daterra i naket dubbelfilter. En fet chokladbomb.

Jag hann också med Monmouths två ställen, Nude espresso och Milkbar. Trevliga ställen men inget utöver det vanliga.

Ölmässigt blev det lite av varje. Bäst var Flying Dog Pale Ale och Stone Ruination IPA. Båda från USA...

Idag åker jag till London för att kika på WBC och dricka gott kaffe. Förhoppningsvis kan denna lilla tur ge lite inspiration som pushar på bloggandet.

Från och med idag går det att avnjuta old-school-kaffe på Södermalm. Vad jag vet så är J&N ensamma om att köra levamaskin i Stockholm. En riktigt fin maskin som ska göra fantastiskt kaffe. Verkar dock inte vara så praktisk att arbeta med i morgonruschen.

Jag hoppas att vi i Sverige inom en snar framtid också kan öppna en kaffebar som serverar riktigt kaffe. Det vill säga kaffe utan socker eller mjölk. Borde inte Stockholm vara tillräckligt stor för ett ställe liknande Penny University?

Att det finns böcker och serier i japan om precis allt är förhoppningsvis ingen nyhet. Men jag blev lite förvånad när jag idag hittade denna bok, på svenska, inne i seriebutiken.

Totalt finns det fem delar i serien och tvåan dyker upp i höst.

Finfina bilder.

För att få se hur fint kaffet sväller så får ni ta och köpa ett eget exemplar. Föredrar ni serier om espresso så spana in Barista.

Fick precis hem Scott Rao:s nya bok Everything but Espresso. Har bara hunnit bläddra i den lite, men den ser väldigt intressant ut, späckade med fakta. Några sidor finns att läsa på http://www.professionalbaristashandbook.com/ där boken även går att beställa.

Dagens Nyheters noterar idag att det är dyrt med kaffe i NY.

Under april skrev jag hela noll inlägg på bloggen. Som tur är så har Mattias knappat på ordentligt och rapporterat om det viktigaste som har hänt. Tänkte därför bara plocka fram några blandade bilder från månaden som har gått.

Den svenska baristamästaren, Emil Eriksson, poserar vid årets tävlingsmaskin, Expobar Diamant, under baristafesten. Frågan är om det var Emils fina stabila insats eller maskinens ostabila insats som var kvällens stora samtalsämne.


Eskils var en av få som hade med sig en maskot under finalen. Ett sött litet lejon som för tankarna till... Florens?

Sveriges första siphon SM hade tyvärr ganska lågt deltagarantal. Inte konstigt med tanke på att Harioprodukterna endast funnits ett par veckor på den svenska marknaden. Anders Thor kammade hem segern, delvis tack vare genom att överdosera. Just överdosering verkar vara väldigt poppis när nya bryggmetoder dyker upp.

Det har sammanfattningsvis varit en trevlig månad med ett trevligt Barista Cup. Maj kan nog bli ännu bättre med varmare väder och förhoppningsvis fritt från både snö och Kopi Luwak.

Bryggtrenden börjar sakta men säkert visa sig på riktigt. Chemex lanseras just nu av J&N i Sverige och förhoppningsvis kan detta leda till att fler funderar på bryggkaffe. Mitt första intryck av Chemexen är att den är ganska svåranvänd. Scott Rao påpekar i tråden "Chemex: why you should hate it" att kaffet överextraheras i botten och underextraheras i toppen. Det är också så jag upplever att det smakar; ganska smaklöst utan sötma med en bitter eftersmak.

Men kikar man på svaren som Scott har fått på sitt inlägg så ser man att många kaffeproffs har druckit strålande gott chemexkaffe. Det betyder antingen att alla kaffeproffs har fel på sina smaklökar eller att jag brygger på fel sätt. Troligast är väl att jag på två dagar inte riktigt har fått till tekniken.

Det är mer intresse kring det bryggtekniska som jag skulle vilja se framöver. Vi måste lära oss att brygga på riktigt. Att fler inser att det finns bättre kaffe att hämta om vi lär oss om faktorer utöver det gamla vanliga som dosering och temperatur. Youtube är som vanligt en bra start för inspiration och kunskap :) Kika gärna på detta klipp från ett besök hos Hario USA.

Jag saknar bilder från Stockholms kaffebarer ute på nätet. Men här kommer några stycken i alla fall. Klicka på bilderna får att se fler.


David Kaffe & Deli


Drop Coffee

Nu så har smårostarna i Stockholm börja leverera kaffe. På Drop Coffee finns nu kaffe från Kulbay att köpa och på lördag 6 mars kl 13.00 går det att smaka på Waxholms Kafferosteris utbud hos V Street Coffee.

Har ni inte vägarna förbi Droppen eller Vasagatan så kika gärna in denna video och lär er lite om kafferostning.

Sedan ett år tillbaks har det snackats om att Bunn ska lansera en enkopps-bryggare likt Clover. Och sedan ett par veckor tillbaks finns maskinen installerad hos till exempel Cafe Grumpy i New York.

En kort artikel finns bland annat att läsa här och på youtube finns också en film att kika på.



En ny parameter som finns på Trifecta, men inte på Clover, är bubblor som skapar turbulens under bryggningen. Hur detta påverkar bryggningen har diskuterats en del på coffeed.com.

En del undrar säkert hur designen skapades. Svaret hittar ni här.

I väntan på resultatet så kan jag tipsa om Sweetmarias bryggkaffefilmer:



Förutom att det är lite rörigt så går Tom igenom en hel del intressanta detaljer. Kika även på melittafilmen och Clever Coffee Dripper-klippet.

Nej, nu jobbar jag för mycket och hänger inte med i det som händer i kaffestockholm. Det här blir den sista Stockholms-posten på ett tag.

Väldigt kul att det är flera nya smårosterier på gång i Stockholm. Kika gärna på deras hemsidor:

http://www.waxholmskafferosteri.se/
http://kulbay.se/
http://www.sthlmroast.se/

För er som har missat deltävlingen i Stockholm kan ni uppdatera er på http://www.scae.se/

Så här ser kaffet ut hos Bonanza Coffee Heroes. American style dvs. lite mer mörkrostat och överdoserat. Har ni vägarna förbi Berlin så är det värt ett besök.

Ja, idag drar det igång nere i småland och den 17:e är det dags för deltävlingen i Stockholm. Tidigare år har jag upplevt att det har varit ett ganska stort glapp mellan deltagarnas kunskaper. Det ska därför bli intressant att se om gapet under året har ökar eller minskar. Får vi fler och fler duktiga baristor eller har toppen dragit ifrån ytterligare?

Christoffer Leva bloggar från Värnamo på http://42beans.wordpress.com/ Bland de tävlande finns bland annat Eskil som till vardags serverar kaffe i Johan & Nyströms konseptbutik på södermalm.

Jag brukar göra tulpaner, löv och sådant, säger Johan och Nyströms kaffeexpert till DN på stan. Läs mer på deras hemsida.

Hoppas ni inte har missat Intelligentsias trevliga espressofilm. Här kommer den i vilket fall.

Espresso, Intelligentsia from Department of the 4th Dimension on Vimeo.

Deltävlingen för region öst körs i år på Barista Fair Trade på Götgatan. En väldigt trevlig lokal som också användes 2008. Datumet är 17 februari och lite mer info finns på www.scae.se.

Precis som James Hoffman tänkte jag spå lite vad som kommer att hända under året.

Jag tror att intresset för Barista Cup 2010 kommer vara ganska lågt. Troligtvis kommer baristor från Espresso House och Barista Fair Trade att placera sig högt tack vare deras interna tävlingar som skapar energi och tävlingshunger. Från de mindre kaffebarerna som kör skandinaviskt stil kommer vi nog inte se så många tävlande. Det känns som att vi för tillfället sakna nya intresserade och inspirerande baristor i Stockholm (och landet?). Barista Cup blir inte så intressant utan bara en tävling.

2. Nya rosterier poppar upp
Under året tror jag att flera rosterier kommer att uppgradera sina rostar vilket innebär att de gamla får nya hem. Detta och även att caféer får upp ögonen för möjligheten att rosta själva bidrar till att vi får mer färskrostat att välja mellan. Årets nya rosterier kommer dock att fokusera på lite billigare kaffebönor jämfört med till exempel da Matteo och Koppi. Runt 100-120 kr kommer ett halvt kilo nyrostat kaffe att kosta.


3. Espresso House går sämre
Pressbyrån, 7-11 och de andra tar en allt större del av take away-kakan. Samtidigt blir det vanligare med kaffe- och kapselmaskiner på kontoren. Folk väljer med andra ord billigare alternativt nu när de är lika smidigt och lika gott som kaffekedjans kaffe.
Caféenheterna tror jag fortsatt kommer att gå bra och kanske satsar EH lite mer på luncher.


4. Presentationen
Kaffet börjar smaka gott på många ställen (eller på en del i alla fall). Under året börjar vissa inse att det är dags att fokusera mer på upplevelsebiten. Ska man kunna ta ett premiumpris så kräver oftast kunderna lite mer än bara gott kaffe. Helhetsupplevelsen får en mycket större betydelse. Såklart behöver inte handla om att servera kaffe japan-tea-style, men kanske lite åt det hållet.

Vi får med andra ord se att en del kaffebarer tänker till lite extra på hur kaffet serveras, i vilket porslin och att alla de andra detaljer som bidrar till kaffeupplevelsen.

Samtidigt som Dan kickar igång sitt nya år med usa-kaffe så kickar jag runt mitt porslinsfilter på spisen.

Men efter en del städning, både på och bakom spisen, så blev det en kopp Yirgacheffe från Åre Kafferosteri. Passade på att plocka fram en gammal favoritkopp från Arabia. Både bra storlek och snyggt 70:tals-finskt design. Om någon skulle vet namnet på modellen så får ni gärna höra av er.

Som ni säkert har sett så har James Hoffman lagt upp sin framtidslista för 2010. Jag ska själv ge mig på ett försök. Lyckligtvis så har jag ju haft en hel del kaffesump att spå i...