På den svenska marknaden kostar en påse med 250 gram specialkaffe ungefär 90-119 kr. Detta ger ett kilopris på cirka 400 kr vilket kan jämföras med kaffet på Konsum som kostar ca 70 kr per kilo. Är verkligen 400 kr ett rimligt kilopris? Vad är det man som konsument egentligen betalar för?
Priset på råkaffe har stigit det senaste året men är fortfarande en ganska liten del av butikspriset. En rostare som öppet redovisat vad deras råkaffe kostar är Tim Wendeboe. Priset på den större delen av kaffe han köper in är ca 3-5 dollar per pound. Detta ger ett pris på 55-66 kr per kilo. Till detta tillkommer frakt som enligt samma källa ökar kilopriset med 25-30 procent. Om vi räknar på 60 kr per kilo och frakt på 30 % ger detta ett kilopris på 78 kr. Det rostade kaffet tappar i vikt och räknar vi med detta (10% viktminskning) så hamnar vi på ett slutpris på 85 kr.
Jag vet att det har varit en ganska stor turbulens på kaffemarknaden den senaste tiden så mina beräkningar kan eventuellt vara helt galna. Växelkursen har också varierat. Men jag känner att mina beräkningar nog kan ge en någorlunda korrekt bild.
När väl råkaffet har landat hos rosteriet så kommer nästa kostnader. Rostutrustningen kostar pengar, hyra för lokalen ska betalas och att driva en verksamhet kostar såklart. Vi kan säga att en rost kostar 150.000 kr och att övriga startkostnader uppgår till 100.000 kr. Det blir totalt 250.000kr som ska finansieras med ett lån.
Rosteriets fasta kostnader består alltså av räntekostnader för lånet, hyra för lokal, el och telefon, kontorsmaterial, hemsida, avskrivningar och lite annat. För en liten verksamhet kanske det hamnar på ca 12.000 kr i månaden.
Självklart ska man också kunna ta ut en rimlig lön för att driva ett rosteri. En bruttolön på 20.000 kr i månaden ger en kostnad på ca 28.000 kr.
De sista kostnaderna som tillkommer är de rörliga utgifterna. Det vill säga kostnader som ökar i takt med ökad produktion. Det handlar om råkaffe (22kr), påse (2kr), gas och andra småsaker (1kr) för varje 250 grams påse.
Ett normalt försäljningspris från rosteriet är ca 45 kr per påse 250 gram. De rörliga kostnaderna för en påse är 25 kr vilket ger en marginal på 20 kr per påse. Dessa 20 kr ska täcka alla fasta kostnader som rosteriet har. Återförsäljarna köper alltså in kaffe för 45 kr per påse och försäljningspriset är vanligtvis 90-109 kr. En kostnadskaka för en påse ser ut ungefär så här.
Momsen för kaffe är 12% och för en påse som kostar 100 kr försvinner 11 kr bort i moms. Rosteriet behåller 20 kr, råkaffe och förpackningen betalar man 25 kr för och butiken behåller 44 kr.
Försöker vi räkna på hur mycket ett rosteri behöver rosta för att kunna betala sina räkningar (144.000 kr per år) så behöver rosteriet sälja 1,8 ton kaffe. Det betyder 600 påsar (250 gram) i månaden. För att som företagare kunna ta ut en lön så ökar årskostnaderna till 384.00 kr vilket kräver att 4,8 ton kaffe behövs säljas varje år.
Om vi fokuserar på att få ner priset i butiken finns det tre saker som kan göras. Rosteriet kan välja att köpa in kaffe av lägre kvalitet, vilket vi såklart vill undvika. Den andra biten är att butiken sänker sin marginal, vilket verkar mest logiskt. Man kan ju undra varför butiken tjänar dubbelt så mycket per såld påse kaffe som rosteriet.
Den sista biten är rosteriets påslag som står för nästan hälften av rosteriets utpris. Inom företagsekonomin pratar man om Economic of scale. Med detta menas att varje produkt blir billigare ju fler man tillverkar, till en viss gräns. Skulle exempelvis ett rosteri öka sin produktion från 5 ton per år till 20 ton per år så skulle lönekostnaden mm. minska från 20 kr per påse till 5 kr per påse. Med andra ord, en större volym skulle kunna ge ett lägre konsumentpris.
Jag vill åter igen poängtera att jag kan ha fel och att olika rosterier har olika förutsättningar och visioner. Men det framkommer ändå att ett mikrorosteri behöver rosta ca 4-5 ton per år för att kunna leva på det. Koppi, Drop coffee, Solde Kafferosteri och da Matteo har den stora fördelen att de också rostar till en egen kaffeservering.
För att inte ta upp för många saker på en gång så återkommer jag inom kort med ett uppföljande inlägg. Även den gången kommer det att handla om priser. Mikrorosterierna är väldigt välkomna att kommentera på min beräkning.
Search
Categories
- Bryggkaffe (7)
- Espresso (10)
- Kaffe (6)
- Kaffebar (4)
- Kafferostare (1)
- Specialkaffe (12)
- Stockholm (11)
- Utlandet (5)
Om Kaffestockholm
Jag som skriver här heter Henrik, gillar kaffe och bor i Stockholm. Sedan 2011 driver jag Smakfamiljen.
Jag försöker skriva så objektivt som möjligt om kaffe och Stockholm. På samma sätt som jag gjorde innan jag startade eget. Hör gärna av er med intressanta kaffetips!
Jag försöker skriva så objektivt som möjligt om kaffe och Stockholm. På samma sätt som jag gjorde innan jag startade eget. Hör gärna av er med intressanta kaffetips!
5 Responses to Ett kilo kaffe... det blir 400kr tack!
Snyggt rutat Henrik. Från Drops räkningar kan jag se att detta stämmer ganska bra. Fördelen med de små rosterierna som ligger i den årsproduktion du nämner här är flexibilitet, närhet till kund och - om vi sköter vårt jobb - kvalitet. Men det kommer med nackdelar såsom att rostmästaren många gånger också packar, försluter och skickar påsarna. Och personal kostar samtidigt som en packmaskin är en stor investering som kräver ytterligare sålda ton.
Nästa fråga är om det är rätt att sänka priset när och om möjlighet uppstår - eller om det är bättre att använda eventuellt överskott till att bli bättre på det vi gör. Ursprungsresor och tidskrävande direkthandel till exempel.
Har ingen aning om huruvida din beräkning är korrekt eller inte, men det är intressant. Min spontana reaktion är dock att man där börjar i fel ände (eller åtminstone i den tråkigare änden). Kaffet måste istället förstås på ett annat sätt. Ingen undrar över en vingårds omkostnader, de förstår att bonden har fullt upp med att trampa vin, vända på flaskor och lära sig magin som är vinmakandet. Underförstått: jag skiter i att bonden betalar räkningar och måste byta tändstift på traktorn, eftersom vin är romantiserat (och jag betalar gärna bra pengar för det).
De stora brännerierna, Zoega, Gevalia m fl, har länge tjänat en kundkrets som ser morgonkaffet med hävd och rätt som något självklart. Men det får inte kosta. Det ska vara snorbilligt och påtår ska ingå. Eller företaget betalar. Det blir problematiskt när företaget ska betala kaffe som motsvarar vinnotor på krogen, hur stort företaget än är.
Mikrorosteriernas roll är att kommunicera ut att det är ett hantverk, och att de visserligen inte är bonden som plockar vinet, men de är med och trampar och buteljererar. Först då, när kaffe inte ses som socker och salt längre, är priset skäligt. Oavsett vad rosteriet har för utgifter.
Ingen kalkyl i denna värld är den andra lik, alla microrosterier har idag mycket olika kostnadskalkyler, största skillnaden ligger på investeringar o lokalkostnader samt värdering av eget arbete kontra anställda. Branschen är för ung för att kunna jämföras, marknadsspelet med utslagning etc har inte startat ännu. Det jag ser är att de flesta av oss börjar bli för billiga, det är ett hot mot expansion o utveckling.
Många av dom stora te x Zoegas har ju samma pris per kilo som vi. Vem tjänar pengar?
Economic of scale teorin funkar inte riktigt i våra sammanhang, det är industrianalys. Småskaliga livsmedelsproduktion har dyrare råvara det vet vi, dyrare arbetskostnader per enhet, samt dyrare övriga kostnader per enhet. Fördelarna måste vi bli bättre på att kommunicera. Butikens påslag styrs av samma faktorer, eller hur. Men om vi jämför marginaler butiker emellan så har detaljhandel haft en marginal på kaffe historiskt på 1-3 procent, den ökar nu. Hur funkar det? Hur mycket service har vi i detaljhandeln kontra specialhandel?
På en marknad som kaffe där inget hänt, nästan,på 50 år sen J&N startade så blir det nog lite rörigt för alla inblandade innan det sätter sig, många skall lära sig. Producent- rosteri- butik/ Cafe- kund.
En sak vet jag det är enklare att importera o sälja vidare o man tjänar mer. Men det vill jag inte.
En sak till, J ovan nämner en väldigt viktig sak, kaffe är stapelvara ofta kolonial, som socker, salt, mjöl, kakao, vi tar det för givet o har inget värde. det måste vi sätta på det helt korrekt.
Lättning, dvs viktmisnkning vid rostning är för oss som rostar i trumrost ca 17-20% för dom stora rostarierna ca 5-7 %.
Hej och tack för en intressant artikel. Känner igen en hel del av det du skriver. Vissa kostnader tror jag du har för små. Påsar och etiketter drar nog iväg mer än 2 kronor skulle jag säga. Det dubbla eller tredubbla är nog mer riktigt. Sen kan du nog lägga på en femma eller mer på råkaffet om man helt enkel räknar med frakterna som en del av råkaffepriset.
Men summan av kardemumman är nog ändå att ingen blir direkt rik av att ha ett mikrorosteri.
Att sälja kaffet till konsument - påse för påse ger inte mycket pengar. Att sälja till kafeer ger lite större volymer och lägre kostnader. (1-kilospåsar mm.)
Det som kan göra mig lite sur på den marknaden är hur större kedjor binder upp sina kunder med gratis maskiner, porslin mm
/Ruben
Alnö KAffehus
Skicka en kommentar