För ett och ett halvt år sedan skrev Alex Schulman en krönika om Kaffebar på Hornsgatan. Det lät bland annat så här.

Här samlas den kissnödigaste, ängsligaste och mest patetiska sörjan av människor som det här lander har att erbjuda. Chefredaktörer, programledare och radiopratare. Alla går till Kaffebar för att se och synas.

Inte för att kaffet är gott, Nej-nej utan därför det är där man ska vara.

Mediechefen Viggo Cavling kommer in. Han går fram till baren och möts av ett "hallå, Viggo!"Jackpott! Att personalen högt och ljudligt tilltalar en med ens förnamn är oerhört viktigt. Det signalerar: Det är inte första gången han är här. Jag kan se hur tillfredsställelsen lyser som fosfor i Viggos ögon.

Några dagar efter att jag hade läst texten besökte jag Kaffebar för första gången. Kaffet var väl inget vidare, men Johan & Co koll hade tveklöst koll på sina gäster som de också var väldigt tjenis med. Precis som Alex skrev så gick man inte dit för att dricka gott kaffe utan för att få uppleva Kaffebarstämningen.

Året innan, 2007, nominerades Kaffebar till en Gulddrake. DN skrev:

Kaffebar, Hornsgatan 78
Det kan vara svårt att avgöra om servicen är buffligt otrevlig eller osvenskt personlig på Kaffebar, när man får ett bryskt "tjenakillenharrubestämtdig?" och en dask på disken av en svettig man i förkläde tio sekunder efter att man gjort entré. Men det spelar ingen roll när man exakt en minut senare får in sin grillade formfranska med kantareller, lax eller västerbotten (för en dryg tjuga!) och perfekt tillredda café au lait. Eller snarare: det är en del av charmen. Kaffebar är inte riktigt som andra kaféer. Med sin snabba service och kaloririka pain au chocolats skulle det kunna ligga i Milano eller Madrid, men med sina folkhemsnostalgiska smörgåsar och cyklande kultur- och mediestammisar försjunkna i morgontidningen skulle det inte kunna ligga någon annanstans än på Mariatorget. Sedan de byggde om och fick en större uteservering kan man till och med oftast få sittplats. Äntligen!

Det blev ingen Gulddrake och några år senare såldes Kaffebar till Mellqvist. Troligen inte för att det började gå dåligt utan nog för att Mellqvist betalade ganska bra.


Nyligen kom det fram att Johan "Här dricker vi kaffe, om ni vill ha ekblad eller hjärtan på skummet får ni gå ner till city" Sörman håller på att bygga en ny kaffebar på S:t Paulsgatan nära Mariatorget. Knappt 500 meter från gamla Kaffebar. Och redan har Niklas Strömstedt och Jenny Östergren listat nya Kaffebar som deras favoritställe.

Starbucks har insett att det inte finns något hopp att servera gott kaffe i deras cafeterior. Istället satsar det på ett helt nytt koncept som visar att de vill leka med de seriösa kaffebarerna. 15th Avenue Coffee & Tea som öppnar i Seattle har bland annat en riktigt espressomaskin, dagliga koppningar och en manuell bryggstation.

Ja, det ser ju riktigt trevligt ut.

Hej Richard!
Ni har anordnat öppna koppningar i er konceptbutik ett tag nu. Hur har det gått och vilka är det som deltar?
De öppna koppningarna går riktigt bra och har för mig blivit en av dagens höjdpunkter. De är ju ganska opretentiösa och på en lättsam nivå, och jag tror det är just det som gjort dem uppskattade (men samtidigt finns det alltid utrymme för frågor för den vetgirige). Det har varit en oväntad och glädjande bredd på de som varit med och koppat, allt från personer som knappt vet vad kaffe är till de som redan är vana koppare. Och för mig är det roligt och intressant att höra vad folk tycker och känner inför kaffe.

Dels är det ett fantastiskt sätt att lära känna kaffe och förstå hur de olika sorterna skiljer sig i smak och arom, dels är det ett bra tillfälle att hitta just det eller den genre av kaffe man själv gillar. Vid flera tillfällen har det kommit personer efteråt och sagt att de gillar en viss typ av process, ursprung eller smak. Vi har ju ett nytt tema varje dag, så det finns alltid något nytt att hämta.

Vi följer en internationell standard när vi arrar en koppning; Man har 12 gram kaffe i varje kopp som är malet lite grövre än bistro, sedan slår man på 95 oC vatten och låter det stå i 3 minuter. Vid brytningen sätter man näsan nära koppen och doftar samtidigt som man rör om kaffet, då får man en intensiv arom. Till sist är det bara att skrapa bort skummet på ytan, vänta några minuter och koppa på. Mitt bästa koppningstips är att koppa ofta, och gärna blint (dvs att man mer eller mindre inte vet vad det är man koppar).
Nu när det är sommar gillar jag att dricka friska och fruktiga kaffesorter, för stunden är min favorit Kenya Gethumbwini. Kan rekommendera att man brygger den i en Aeropress, 18g, ganska fin malning, hög temperatur och cirka 45 sekunder innan man pressar hårt, då får man en frisk och skön grapefrukt- och svartvinbärs-upplevelse!

Koppningen sker kl 15.00 i princip varje dag på Swedenborgsgatan 7.

Den senaste tiden har det varit tyst här. Det brukar ju bli så ibland. Men för att kompensera detta ska jag försöka dra igång lite smågrejer senare i veckan. Ha det gott!

/ Henrik